Grannarna under oss spelar musik ikväll. Högt. En hämndaktion för fotdunka-dunka i arla morgonstund (07:30) var morgon? Barnen är nattade som vanligt kl. 19, och Märtan verkar ha somnat utan problem, men Valter kommer utlunkandes från sovrummet med mörk blick:
- De spelar trummor under min säng!
- Kom skall jag stoppa om dig igen... de slutar nog snart." lirkar jag.
För så brukar det vara: de kör på maxvolym i en kvart och sedan kan man höra en knappnål falla, dvs. det blir tyst som i en krypta.
Strange. Valter muttrar vidare:
- Jag vill ha ett golv av järn med ull på!"
Smart tänkt. Det ultimata ljuddödargolvet i en 4-årings värld.
För övrigt luktar det så gott här hemma att jag nästan blir tårögd: nybakad kladdkaka och nytvättad tvätt. Eau de Frid & Fröjd.
2007/02/03
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ugh, grannar som spelar disco är det värsta jag vet. Efter mycket tvister med min granne brukar han nuförtiden också göra som dina grannar - att spela på maxvolym en kort stund för att sedan bli helt knäpptyst! Jag förstår inte grejen alls.. :/
Ja, det är i sanning ett fascinerande mysterium; att lyssna på musik på samma sätt som man utsätter sig, och omgivningen..., för ett nålstick. Kort och smärtsamt :-S Lyckligtvis får inte våra grannar ögonvätskan att vibrera, som i ditt fall. Detta trots att de har två högtalare lika stora som standardgarderober (jag så dem med skräck bära in dem).
Skicka en kommentar