... än ingen alls, är det någon som har sagt. Well, vi håller i detta fall självklart med... Stellan i all ära, men vad har han gjort med mulen?! Den senaste tiden har odörerna från hans mun accelererat och stanken är nu sensationellt illa. Får man ge katter Fisherman´s friend? Mintpastiller? ...klortabletter (har några över från bassängbaden i somras)? Eller är detta bara ett helt naturligt resultat av snart 8 års idisslande av, jag vill knappt skriva det, "Pussy". Och "Whiskias"? På bilden ovan hade han vänligheten att ha munnen stängd. Förlåt, Stell.
Men för en stund sedan då han låg och jäste i mitt knä lade han av en låååång... gäspning. Det var så att ögonen tårades och tapeterna krullades. Hur kan något så sött (Darling Stell) lukta så dött?! På djursjukhuset (ja, vi har faktiskt konsulterat läkare i frågan) kan de inte hitta något direkt fel på honom.
- Han har tappat några framtänder, och så har han tandsten.
Eh, de måste mena tandberg. Ruttnade, gula stalaktiter hängande från huggtänderna. Det är så som jag tolkar det. På Salle (Stellans bror i katthimlen) borstade jag tänderna. Fjolligt kan tyckas, men nu ångrar jag att inte Stell har fått samma orala omsorg. Skulle jag köpa en tandborste till honom nu, djursjukhuset har fina små borstar att sätta på pekfingret:-D, skulle borsten pronto smälta till ett formlöst tuggummi och fräsande försvinna ner i kattsvalget. Misstänker jag.
To be continued...
Obs! På bilden sitter han i Märtans spjälsäng, och inte i häktet (hans utandningsluft är förvisso kriminellt illa). Det blev visst en riktig "wanted"-bild:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar