Hela familjen är nu tillbaka i stan, och Valter har här ritat julen i morfars gråa "kråkslott", med gran och allt. Observera den eleganta julgransmattan under trädet, som mest ser ut som en brunprickig boll. Näst intill obligatoriskt på alla hans konstverk är mitt namn, som han nu kan skriva med förbundna ögon...
Ett riktigt skönt miljöombyte har det varit att resa bort (hem?) över jul. Tack till alla våra rara släktingar! Då vi kom tillbaka till lägenheten erkände Valter att "jag har nästan glömt bort hur det ser ut i Sverige (Valters ord för Göteborg)". Av någon anledning tyckte han att trippen till Småland var rena rama utlandsresan. Då vi passerade Lessebo ("Mamma, det är här det brukar lukta bajs!" dvs. Lessebo Pappersbruk...) frågade han intresserat:
- Hur pratar de här?
- Ehhh... svenska. Som du och jag, fast med mina skumma (småländska) "r".
Lite senare samma kväll undrade Valter:
- Mamma, har morfar mörkare skinn än vi?
- (???) Nä. Varför undrar du det?
- För att han kommer från Kalmar! Han är ju inte från Sverige (Göteborg...).
Det är sannerligen inte lätt att greppa avstånd, städer, landskap och olika länder då man är fyra bast... Roligt får iallafall jag av Valters grubblerier. Lilla svithart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar