Som i en mardröm del 3.

Älskade, älskade Valter. Han har legat i soffan och sovit så gott som hela dagen. Jag har legat bredvid i omgångar och läst favoritböckerna för honom, medan han låg som en rödglödgad kamin intill mig, blek och matt. Mitt hjärta blöder floder för hans skull. Han har nog inte sovit så mycket, dagtid, sedan han var alldeles nykläckt. Buhu! Innan vi stoppade honom i säng för en stund sedan visade tempen 39,6. Det är hyfsat mycket. Absolut tillräckligt för att oroliga mamman skall slänga sig på telefonen till sjukvårdsupplysningen. Blev som vanligt något lugnare efter ett samtal med sjuksyster Bengt.

Märtan har varit pigg och glad och precis som vanligt hela dagen. Trots elaka pestutslag på lår och tumme. Hon verkade njuta stort av att ha all uppmärksamhet vid middagsbordet (V låg inne i vardagsrummet och dåsade), och showade så mycket hon bara kunde. Nu återstå att se hur natten artar sig... jag räknar inte med mycket sömn/ bra sömn/ sömn överhuvudtaget.