Mera blad i öronen.

Märta envisas med att peta in basilikablad i öronen. Med tunga andetag står hon och noppar min planta systematiskt, för att sedan trycka in blad efter blad hårt i örat. (?????) Men vem har sagt att det bara är knarriga basilikablad som är härliga att stoppa i snäckorna? Ögonblicksbild från köket alldeles nyss;
Märta står böjd över bordet och håller på att rita en massa gröna kritstreck på ett vykort. Jag iakttar henne. Plötsligt trillar ett blad ut ur örat. Ett citronmelissblad. Jag tittar på melissen i fönstret. Den ser... nyplockad ut. Gaaahhh! Varför? Antar att min vision om ett "kryddigt" köksfönster håller på att gå to hell. Som det är nu känns det som om jag odlar örter till Märtans örongångar.