2006/11/24
Lukta gott.
En god parfym är ett plagg för sig, och jag bär det varje dag. Oavsett om vi skall ha gäster eller jag skall till jobbet, eller jag skall vara hemma och steka pannkakor och svabba toaletten. Utan parfym känner jag mig inte klädd, den är mitt första plagg.
De sex översta är mina absoluta favvisar, som jag alltid återkommer till. D´orange vert (Grön apelsin) från Hermés är visserligen en cologne för män, i min smak unisex. Lånar för övrigt hejvilt från Eriks badrumshylla, då jag älskar många av hans dofter. Eau de Rochas har hängt med mig sedan gymnasiet, i omgångar. Påminner lite om lukten av alldeles, sprillans ny Barbiedocka (luktar enligt mig på ett mycket speciellt sätt)... lycka! Och så Diorissimo = liljekonvaljer. En av mina älsklingsblommor. En ren, klassisk och rak doft som ger vår-känsla all day long. Den lyxigaste är allt Worth´s Je revien (Jag kommer åter). Violer, violer, violer. Men inga mesiga violer, utan med en underton av något annat, som gör den väldigt intressant. Je revien står i en klass för sig och har gjort så sedan 1932 (!).
De fyra understa är ett urval av parfymer jag är nyfiken på.
Rochas Femme hade jag som en tom miniflaska och lekte med som liten. Har ingen aning om hur den hamnade ibland mina luktsuddisar, snoddar, dockor, snigelterrarium och glitterklistermärken. Men där fanns den iallafall, och på botten av flaskan skvalpade två små droppar som luktade fantastiskt! 25 år har gått sedan det sniffet, och "nedrans-vad-gott"-upplevelsen är fortfarande lika stor. Skall enligt beskrivning vara en blandning av "plommon, persika och musk". Låter extremt lovande, och ungefär som jag minns den. Och så är den riktigt gammal, Femme lanserades 1944. Måste skaffa och göda min redan nostalgiska natur.
Eau de H´adrien från Annick Goutal låter riktigt smarrig; citrus, basilika (hoppas bara att Märtan inte stoppar mig i örat om jag skulle börja använda den...) och örter. Alla Annick Goutal´s dofter är jag mycket nyfiken på. De känns genomtänkta och exlusiva. Parfymsnobb I am.
Och så Caleche. "Ros, iris, mossa och trä". Låter som moí i koncentrat. En klassiker även den, från 1961. Så, Fragrancenet, here I come!
Bilder från Strawberrynet.
Årtal och doftbeskrivningar från Fragrancenet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar