På jakt efter svalka gav vi oss ut på en tur i farfars fina Märta-båt. Ja, den är döpt till Märta, till NullanGullans ära, som fick stanna kvar på land med farmor och gamla-mormor.
Men ute på havet var det nästan lika kvavt och stilla som på land, så Valter sökte skugga i "ruffen".
I aktern vajade Sjörövarflaggan, och Valter drack nöjd sin medhavda sjörövarrom (must).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar