Imorgon går jag in i vecka 38. Att föda 2 veckor före/ efter BF räknas som en fullgången graviditet. Så... när som helst nu... Både igår och idag har jag haft intressant molande förvärkar. Det känns som om jag står i kön till Balder, och väntar på att åka med. Positivt pirr och primalskräck på samma gång. Sover riktigt kasst var natt. Vaknar vid ett eller två och ligger sedan och svettas/ letar sovställning/ stressar upp mig över än det ena än det andra fram till fyratiden. I går natt hade jag tidernas halsbränna. Alla halsbrännor innan den ,vet jag nu, var en smekning. En rap. En bris i strupen. Detta var som ett vulkanutbrott från bröstbensspetsen till adamsäpplet. Fick verkligen koncentrera mig på att inte bli den första havande kvinna som överdoserat på Novalucol♥. Min SOS-oblat i nöden. Och inte går det att sitta upp och sova heller, inte med en yogaboll av cement mellan armhålorna och blygdbenet. Somnade tillslut av utmattning, halvsittande, med ett berg av kuddar bakom ryggen till prasslet av en tom Novalucolkarta mellan fingrarna. Det jag inte vet om halsbränna är inte värt att känna till. Igår natt förlorade jag definitivt min refluxoskuld.
Och allt detta då jag samtidigt vill njuta, njuta och njuta av att bära bebis. Vem vet, det kanske är sistan? Vemodiga tanke.
Bild från Kids Health.
1 kommentar:
Skicka en kommentar