2008/02/28


Efterlängtade koppor blomstrar på Valtermannens lilla ryggtavla. Ja, ni läste efterlängtade. I tur och ordning har alla kompisarna här i huset där vi bor haft vattkoppor. Valter har tittat avundsjukt på S, A, O, M, A, A och C´s vattniga bölder, som om de är ett slags mandomsprov att genomgå. Då både Erik och jag har antikroppar mot denna sjukdom, gick jag för två veckor sedan med på att Valter fick leka med A som då hade kopps. Överlycklig skuttade han dit, och igår började han förvandlas till en prickig korv.
- Skönt att äntligen få vattkoppor." sade han med stor inlevelse och sin bästa sorgsna blick.
För än så länge verkar de inte besvära honom nämnvärt. Inte har han någon feber heller. Lite ont i huvudet bara. Pigg och glad frågade han för en stund sedan om vi inte kan åka in en sväng till Butterick´s idag. Favorithaket i stada.
- Nej Valter. Du är ju hemma för att du är sjuk. Du skall viiila."
- Men jag är ju jättepigg! Det är tråååkigt att bara vara hemma!" ylar han och river sig på den värsta kopphärden på ryggen.
Han har energi som får Barsebäck att framstå som ett tomtebloss.
Dagens keep up the good spirit-projekt: knåda ihop en trolldegssats samt läsa några kapitel ur Narnia-boken (Valter sitter som ett ljus med fjärrskådande blick).
Nu väntar vi bara på att MärtaHjärta skall koppdebutera... Nöjd retas hon med Valter:
- Ja ha inga koppo! Ha, ha, ha, ha, haaa, haaaa!
Och Valter ger henne onda ögat till svar; Vänta du bara!

Bilden föreställer inte Valter, utan är hämtad från Sjukvårdsrådgivningen.

2 kommentarer:

iNina sa...

Då får man alltså säger...ehh...GRATTIS? Själv har jag aldrig haft någon prickig sjukdom...jag kommer D Ö när Stella bär hem sådana och jag ligger ner med henne i helvetet :-S

Stor Kram till Valtermannen och även till Märta...förresten, jag har hört att man kan ha en ända vattenkopp och så har man antikroppar...kanske det är så jag och Märta ta oss genom sjukdomen?

me sa...

Ja, räkna med att Stella kommer få kopps... och det sägs att ju förr desto bättre. Ju yngre barnet är desto lindrigare verkar sjukdomen. Själv var jag tre år och kommer inte ihåg händelsen alls. Får man kopps som vuxen kan man däremot bli rejält dålig och medtagen. Min mamma fick det som 23-åring och höll nästan på att gå under. Jämmer och elände i många långa veckor :-S