2008/02/05



... men först lite vårtnojjerapport: upptäckte härom kvällen simskolans baksida på Valters rosentassar; fotvårtor. Det är ju absolut ingen överraskning att allmänna badutrymmen är tillhåll för allsköns snusk, och V hade faktiskt flip-flops de första simskolegångerna i höstas. Men de visade sig vara för hala, riktiga badskor stod på inköpslistan men blev aldrig handlade, vi var helt enkelt inte tillräckligt alerta och med i Den Tysta Kampen Mot Vårtan. Med allt mitt vuxna lugn informerade jag Valter om att han har fått fotvårtor, för nu skall här penslas och filas. Rejäla badskor med silikondubbar är äntligen införskaffade. Och jag förundras över att simhallen är totalt befriad från upplysande PM om vårtvirus. Så enkelt att sätta upp på anslagstavlorna. Alla vet att det finns där på kakelplattorna, med ingen verkar bry sig. Och simhallen tycker det är simskolearrangörens ansvar/ simskolearrangören tycker det är simhallens. Jag vill gärna se ett samarbete mellan arrangör/ simhall och besökare/ förälder. Skall det vara så svårt? Nästa gång skall jag banne mig ha med en egen lapp och sätta upp. En lapp som jag själv velat läsa i höstas. Där det vänligt och tydligt informeras och påminner om att badskor/ strumpor är ett bra skydd mot vårtor. I all min hormonstinnhet sade jag igår, med teatraliskt hög röst då jag pratade med en annan simskoleförälder, att:
- Det vore bra om alla som besöker en simhall bar badskor. Då skulle det inte spridas vårtor!
Pappan bredvid mig flackade besvärat med blicken, och jag svettades lite extra då jag konstaterade att Valters badkompisar är barfota. Allihopa. Grrr! Den som tar det hela med största lugnet är Märtan. Nöjd konstaterar hon efter en snabbcheck av sin lilla tass att:
- Ja ha inga tåtor!

Well hell... syrénkvistarna i köksfönstret frodas. Att de dessutom visade sig vara vita var en ren bonus. De doftar blekt av försommar.

BakaBebisStatus: vecka 27 +15 kg. Är tung. Och hungrig. Den välbekanta känslan av att gå omkring i en köttoverall börjar infinna sig. Mitt bäcken hemsöks av foglossning from hottest hell. Vissa dagar känner jag mig knarrigt antik. Andra dagar blodfylld och levande. Valter är mycket tilltalad av att familjen växer:
- Mamma, det vore roligt med ännu fler syskon. Du får se till att hålla dig nära pappafröna.
:-D Vem tror han att jag är? SuperDuperWoman? Raskens Ida? Tänk om man kunde hänga mage, höfter och rumpa på Erik ett tag, för att kunna orka hoppa runt med V & M en stund?
- Det känns som att jag har svalt ett bowlingklot! Det trycker och drar i hela buken! Och då är det... väldigt många veckor kvar.
Erik tröstar:
- Det ser ut som om du har svalt ett bowlingklot. Du är jättefin!

Bilder privata.

2 kommentarer:

Hannah sa...

Raring Valter som vill ha fler syskon! Så fint han beskrev det! Och stackars Valter som fått fotvårtor. Så nu är det upp till kamp mot vårtuschlingarna då! Och vilka lovley syréner du har i fönstret. Själv har jag videkissar som Selma är och klappar på titt som tätt. Ska bli intressant att se om de står kvar när jag kommer hem i kväll. Eller om videkissarna förvandlats till söndergosat fnas på golvet...

Anonym sa...

Ja, Valtermannen är en riktig krydda alla kategorier. Från morgon till kväll. Med betoning på morgon; idag vaknade han halv fem pigg som en lärka... Zzzzzz. Zombiedag.