iFamiljen

Valter kommer i full galopp och andan i halsen;
- Nu vet jag hur man skriver "apa"! A-B-A!
- Nästan rätt! Tusen miljander duktigt, gubben! Men lyssna hur det låter, låååångsamt; a-p-p-p-p-a. Inte a-b-b-b-b-a (det är lite cocko-nest-varning här ibland).
- ...P! Jag vill skriva "apa".
Och så hämtar han sin födelsedagsönskelista och skriver, på baksidan,... "ara".
- Oj då.
Men då vi säger vad ara är, blir han mycket nöjd ändå. Och får nytt tålamod till försök nummer två. Som blir en rätt "apa".